ett andetag till och jag närmar mig mitt sista!

tåkigt nog så är de så att ett andetag gör att man närmar sig sitt sista... sorligt men sant.
i dag är jamie hemma från dagis och de tär på en men han kan ju inte gå dit när han är sjuk... vore inte bra för varken han eller de andra barna... vill att han ska bli frisk och glad igen de ända han gör nu för tiden är att gnälla och de smittar av sig på travis med så de är bara gnäll här hemma nu för utom från robbert. vi har lyckats hitta varandra igen på ett underbart sett de ända som behövs nu är att han sitter mindre framför datorn och är mer med familjen. men de kommer nog ta sin lilla tid innan han fattar de också´. men vi är på god väg i alla fall. de känns super bra...
i dag ska jag i väg med frugan igen och sola de är skönt att träffa henne ofta även om de bara blir kortare stunder så är de behövligt både för henne och mig. dels att komma hemifrån en stund men också att prata av sig men de viste ni ju redan för de skrev jag ju i förra inlägget hahhah jag har hamnat på repet... =)

ne nu ska jag under hålla sonen tills pappan kommer hem och tar över... =)

hej på er

Kommentarer
Postat av: Sara

får vi någon förlossnings berättelse?

2009-02-20 @ 09:47:25

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback